
Två verk som helt handlar om Wilhelm Stenhammars liv och musik:
• Bo Wallner: Wilhelm Stenhammar och hans tid, Del 1-3, Norstedts förlag, 1991.
Wallners tre volymer är standardverket om Stenhammar och ger ingående kännedom om tonsättarens musik, liv, och samtid. De tre volymerna omfattar sammantaget mer än 1 500 sidor, men kapitlen kan läsas separat.
• Magnus Haglund: Wilhelm Stenhammar, Gidlunds förlag, 2019.
Haglunds bok ger en essäistisk och inspirerande introduktion till Stenhammars verk med flera träffande beskrivningar av musiken.
Haglunds bok finns att ladda ner i pdf-format från KMA:
Signe Rotter-Broman är den forskare som under senare år ägnat mest uppmärksamhet åt Stenhammars musik. Hon har bland annat skrivit ett antal betydelsefulla analyser av Stenhammars stråkkvartetter på tyska. Läs hennes läsvärda artikel om Stenhammar på Levand musikarvs sida:
Böcker där Stenhammars musik behandlas:
• Gunnar Bucht: Nielsen – Sibelius – Stenhammar, Gidlunds förlag, 2017.
• Olle Edström: Göteborgsutställningen 1923. En berättelse om sång och musik, Carlsson bokförlag, 2023.
Boken behandlar bland annat Stenhammars Festmusik vid Göteborgs 300-årsjubileum.
• Göran Gademan: Operahistoria, Gidlunds, 2015.
Boken behandlar kort Stenhammars två opera, Gildet på Solhaug och Tirfing.
• Lennart Hedwall: Den svenska symfonin, Almqvist och Wiksell, 1983.
Boken innehåller analyser av Stenhammars två symfonier.
• Lennart Hedwall och Carl-Gunnar Åhlén: Patos och tradition, En bok om och med dirigenten Tor Mann, Atlantis, 2011.
• Lennart Hedwall: På sångens vägnar, Norma, 2018.
Boken innehåller analyser av fler av Stenhammars sånger.
• Moses Pergament: Svenska tonsättare, Gebers, 1943.
• Musiken i Sverige, vol. III, Den nationella identiteten 1810-1920, Leif Jonsson och Martinn Tegen (red.), Fischer, 1992.
• Svensk musik, Arne Aulin och Herbert Connor (red.), del 1, Från vallåt till Arnljot, Bonniers, 1974.
Det finns också flera vetenskapliga artiklar om Stenhammars musik.
Stenhammarsymposiet i november 2021 resulterade i artiklar som blev publicerade i Svensk tidskrift för musikforskning: https://publicera.kb.se/stm-sjm/issue/view/1544
• Signe Rotter-Broman: ”Wilhelm Stenhammar: A European modernist”
• Daniel Grimley: “Stenhammar’s affective shimmer. Landscape, form and subjectivity in the Serenade, op. 31, first movement”
• Annika Lindskog: “”Situated sounds of place in three songs by Wilhelm Stenhammar”
• Christina Ekström: ”Per Ulrik Stenhammar i sin samtid”
• Anne Reese Willen: “Wilhelm Stenhammar as an actor in the late 19th century musical life of Stockholm. Suggestions for new perspectives and interpretations through digital musicology”
• Dan Olsson: ”Wilhelm Stenhammar och folkmusikfrågan”
• Anders Carlsson: ”Kusinerna Wilhelm och Elsa Stenhammars betydelse för bildandet av Göteborgs orkesterskola och Göteborgs orkesterförenings skola för körsång”
Flera intressanta artiklar om Stenhammar återfinns i Alfveniana.
Böcker om andra kompositörer där Stenhammars verk och tid omnämns:
• Axel Helmer: Ture Rangström, Carlsson, 1998.
• Lennart Hedwall: Hugo Alfvén, Norstedt, 1973.
• Henrik Karlsson: Wilhelm Peterson-Berger, Norma, 2013.
• Tobias Lund: Speltoken. Hugo Alfvén och rosens klang, Gidlunds förlag, 2022.
• Erik Tawastsjerna: Jean Sibelius, del 1-5, Atlantis, 1997.
• Eva Öhrström: Elfrida Andrée. Ett levnadsöde, Prisma, 1999.
Böcker där personen Stenhammar är i blickfånget snarare än hans musik:
• Musikmänniskor. Minnen av svenska tonsättare, Folke H. Törnblom (red.), Lindblands förlag, 1943.
Boken innehåller beskrivningar av människan Stenhammar författade av Anna Aulin, Anna Levertin, Hilding Rosenberg, Moses Pergament, och Nils G. Svanfeldt.
• Hilding Rosenberg: Toner från min örtagård, Natur och kultur, 1978.
• Hillevi Stenhammar: Sverige, Vals ombord och jag, Lions Club Tranemo, 1988.
I boken berättar Wilhelm Stenhammars dotter, Hillevi Stenhammar, kärleksfullt och underhållande om sin far.
En mer omfattade bibliografi över litteratur om Stenhammar återfinns på Levande musikarvs sida om tonsättaren:
